EN standarder  Arbetshandskar

CE-kategorier Skyddshandskar

Det finns tre olika kategoriseringar av personlig skyddsutrustning i EU-förordning 2016/425.
Kraven på test av skyddsförmåga och certifiering ökar desto högre risk som användaren utsätts för.

Kat. 1 Minimala risker

Innebär skydd mot minimala risker. Tillverkaren garanterar att allmänna krav för skyddshandskar uppfylls och intygar CE-märkningen. 

Kat. II Medelhöga risker

Innebär skydd mot medelhöga risker/de risker som inte ingår i Kat 1 eller 3. Handskar i denna kategori ska vara typgodkända av anmält organ. Den ska utöver uppfyllnad av allmänna krav även vara testade i ackrediterat labb enligt EN 388. Handskarna ska vara märkta med piktogram som visar vilka risker de skyddar mot.

Kat. III Allvarliga risker

Innebär skydd mot allvarliga risker som kan innebära hälsofara, permanent skada eller potentiellt dödsfall. Handskarna ska vara typgodkända och produktionsgodkända av anmält organ och testade av ackrediterat labb. Utöver det så ska även det anmälda organets identifikationsnummer stå bredvid CE-märkningen. 

Allmänna krav EN 420:2003 + A1 2009

• Handskarna ska ge det skydd som de är avsedda för
• Användaren ska inte kunna skada sig på sömmar och kanter
• Handskarna ska vara lätta att ta på och av
• Materialet får inte skada användaren
• pH-värde på handskarna ska ligga mellan 3,5 och 9,5
• Kromhalten (VI) ska vara mindre än 3 mg/kg
• Handskarnas skydd ska inte påverkas om tvättinstruktionerna följs
• Handskarna ska i relation till skyddskrav möjliggöra bästa möjliga fingerrörlighet
• Information om allergiframkallande ämnen ska anges.

EN 388:2016 + A1:2018 Skyddshandskar mot mekaniska risker

EN 388 verifierar arbetshandskens skydd mot mekaniska risker: nötning, friktion, punktion och skär.

• A: Nötningsmotstånd mäter antal cykler/varv det tar innan det går hål på handsken. Testet utförs på ett cirkulärt prov av handskens material och sker under ett konstant designerat tryck från ett sandpapper.
• B: Skärbeständighet (Coupe-test) mäts genom att en kniv med en konstant hastighet och konstant tryck förs över materialet tills den skär igenom. Med utgångspunkt från referensmaterial utförs en jämförelse med resultatet och ett index fås fram. Högsta index 20 motsvarar skärskyddsnivå 5.
• C: Rivhållfasthet testas genom att ett rektangulärt prov av handskmaterialet utsätts för tryck. Trycket som krävs för att skapa en reva i materialet indikerar nivån. Maximalt tryck är 75 Newton- nivå 5.
• D:Punkteringsmotstånd mäter den kraft som krävs för att genomborra materialet. Notera att testresultaten inte är lämpat för att avgöra handskens förmåga att skydda mot hypodermiska kanyler. Den amerikanska standarden ASTM F2878 är bättre utformad för att ge en indikation på stickskydd då den standarden innebär test med hypodermisk kanyl (21, 25 eller 28 gauge).
• E: Skärbeständighet (TDM-test) infördes på grund av att kniven som används i Coupe-test kunde bli slö och ge missvisande resultat vid höga skärskyddsnivåer. Därav infördes TDM-test i EN 388:2016 för de fall där ett Coupe-test inte kunde genomföras enligt riktlinjer. En kniv skärs i konstant hastighet genom material och trycket ökas gradvis tills kniven skär igenom materialet. Mäts i nivå A-F, där F innebär ett tryck på 30 newton.  En handske måste antingen testas med ett Coupe-test eller TDM-test, eller båda två. 
• F: Slagskydd är frivilligt att testa. Handsken har ett P i piktogrammet om den är godkänd för slagskydd. Testet som utförts är från en standard för skyddshandskar för motorcyklar( EN 13594:2015). 

Klassning: EN 388:2016 A B C D E P

EN 407:2004 Skydd mot termiska risker, hetta och/eller brand

I denna standard anges krav och testmetoder för skyddshandskar som avser skydda mot värme och eld. 

• 1.    Brandmotstånd anger hur materialets brandegenskaper är, det vill säga hur länge de brinner eller glöder efter antändning med gaslåga.
• 2.    Kontaktvärme anger vilken nivå av temperatur som handsken kan stå emot i minst 15 sekunder utan att innertemperaturen på handsken höjs mer än 10 °.
• 3.    Konvektionsvärme mäter hur lång tid det tar för handskens  insida att värmas upp 24 ° då den värms upp mot öppen låga.
• 4.    Strålningsvärme mäter genomsnittstid för en värmegenomträning på 2,5KW/m2
• 5.    Smält metall, små droppar, avser test av hur många droppar av smält metall som behövs för att det ska en temperaturökning på 40° mellan huden och materialet.
• 6.    Smält metall, stora droppar, testat genom att PVC-film fästs på baksidan av handskmaterialet. Efter det hälls flytande järn på. Det som mäts är hur många gram av smält järn som sedan krävs för att kunna skada PVC-filmen som fästs på baksidan.

EN 511:2006 Skydd mot köldrelaterade risker

I denna standard testas konvektiv/penetrerande kyla och kontaktkyla.  

• A: Med konvektiv kyla avses att handskarna utsätts för kyla och testet mäter vilken energi som krävs för att bibehålla temperaturen. Rent praktiskt så används en uppvärmd handskmodell för testet. Desto högre energi som krävs för att bibehålla energin- desto sämre köldisolerande egenskaper.
• B: Med kontaktkyla avses direktkontakt med kalla föremål. Det mäts genom att handskens material placeras mellan två metallplattor- en varm och en kall. Den observerade temperaturminskningen i materialet används för att beräkna det termiska motståndet.
• C: Utöver det testas även vattengenomträning, alltså huruvida handskarna är vattentäta. Det testas genom att handskarna sänks ner i vatten i 5 minuter. Nivå 1 innebär att inget vatten trängt igenom.

EN ISO 374 skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer

Standarden utvärderar en handskes förmåga att skydda bäraren från kemikalier och mikroorganismer. Den består av totalt 5 delar.

• 1.    EN 374-1 Terminologi och fordringar på prestanda- definierar krav och märkning för handskar som testats enligt de olika delarna i EN 374.
• 2.    EN 374-2 Bestämning av penetrationsmotstånd-anger testmetoder och krav för utvärdering av hålförekomst i handskar som märks med EN 374. Urvalsmetoden för prover definieras av ISO 2859.

• 3.    EN 16523-1:2015 Permeation av flytande kemikalier vid kontinuerlig kontakt- har ersatt EN 374-3, då den är en gemensam standard för både handskar och övriga klädesplagg. Standarden specificerar genombrottskraven för olika kemikalier när handsken utsätts för olika substanser. Ett antal kemiska ämnen har valts ut för att täcka in de flesta kemiska substanser som en kemskyddshandske kan tänkas komma i kontakt med. I samband med revideringen av EN ISO 374-1 2016 så lades det till ytterligare sex ämnen till denna lista, de är gulmarkerade i nedan lista: 

Hanskarna klassificeras som typ A, B eller C.

Nedan tabell visar nivåerna för genombrottstid som gäller. 

• 4.  EN 374-4 Bestämning av motstånd mot degradation av kemikalier
  När ett material utsätts för olika substanser startar ett sönderfall så kallad degradation av materialet. Det kan svälla, bli skört, ändra färg och form. Detta betyder att skyddsegenskaperna förändras och handsken ger till slut inte det skydd den är ämnad för.
  De kemikalier som används för att utvärdera en handskes permeationsegenskaper använder man även för att utvärdera handskens skydd mot sönderfall/degradation för samma substanser.
• 5.  En 374-5 Skydd mot mikroorganismer. 
  Denna standard testar skydd mot bakterier, svamp och virus. 
  Piktogrammet för biologisk fara används om handsken skyddar mot bakterier och svamp.
  Om handsken skyddar mot virus så står texten VIRUS under piktogrammet.

Pictorgram
VIRUS

Godkänt för livsmedelshantering

Vet du vad glas- och gaffelsymbolen innebär på en produkt? Symbolen är viktig vid all livsmedelshantering. Men beroende på produkten i sig måste du ha koll på vilken typ av livsmedel du har att göra med.

Det räcker inte med att exempelvis en engångshandske är märkt med glas- och gaffelsymbolen för att du ska kunna använda den till alla livsmedel. Du måste även välja engångshandske av rätt material för att den ska passa det livsmedel du ska hantera.

Krav på produkter

symbolen med glas och gaffel betyder att varan är i överensstämmelse med Förordning 1935/2004 om plastmaterial och produkter som kommer i direktkontakt med livsmedel.

Leverantören/producenten ska följa kraven enligt God Tillverkningssed (GMP = Good Manufacturing Practice) 2023/2006.

När varan uppfyller dessa kraven:

• -kraven om märkning,
• kraven om spårbarhet enligt 1935/2004,
• kraven om godkänt innehåll i 10/2011

får varan marknadsföras i enlighet med den nya förordningen 10/2011 som börjar gälla från och med år 2013.

Vi rekommenderar våra kunder att begära en EG-försäkran från leverantören eftersom testen enligt 1935/2004 och därmed glas och gaffel-symbolen, kan vara utfärdade med begränsningar som kan påverka användandet av produkten.

EG-försäkran handlar om en överensstämmelse för en produkt på EUs inre marknad. Det innebär att tillverkaren försäkrar att produkten uppfyller de säkerhetskrav som finns för produkten. 

För mer information, se mer på Livsmedelsverkets hemsida: Material i kontakt med livsmedel

Viktig information

Tänk på att glas- och gaffelsymbolen gäller under vissa förutsättningar:

• Att ingen ytterligare information finns om produkten.
• Att det råder normala förhållanden där produkten används.
• Som ett exempel - se upp med engångshandskar och feta livsmedel. 

Ska du hantera feta livsmedel som till exempel lax, makrill eller färs ska engångshandskarna vara gjorda av nitril eller polyeten.

Använd inte vinylhandskar i dylika fall. De kan innehålla mjukgörare; ftalater som är hälsoskadliga. Vid kontakt med feta livsmedel kan dessa ftalater vandra över; migrera till livsmedlet vilket inte är bra för den som sedan äter livsmedlet.

EN 12477:2001+ A1:2005 Skyddshandskar för svetsare

Denna standard beskriver hur handskar ska skydda händer och handleder vid svetsning. Svetshandskar ska testats i enlighet med EN 388:2016+A1:2018 och EN 407:2004. Baserat på dessa resultat så klassificeras handskarna som typ A, B eller både och.

• Typ A innebär handskarna har bättre värmeresistens, men har lägre flexibilitet och smidighet
• Typ B innebär att handskarna har lägre värmeresistens, men har högre flexibilitet och smidighet.

Svetshandskarna har en längre minimilängd än vanliga skyddshandskar.

Handskar som ska användas vid bågsvetsning, testas för elektrostatiska egenskaper enligt EN 1149-2. Elektrisk vertikal resistans ska vara >105 Ω för bågsvetsning.

EN ISO 10819:2013- Metod att mäta och bedöma vibrationsöverföring hos handskar till handflatan

Standarden mäter överföring av vibrationer från ett vibrerande handtag via handsken till handflatan. En handske med vibrationsreducerande egenskaper kan aldrig eliminera hälsorisker relaterat till vibrationsexponering, men kan, om rätt handske används till rätt typ av verktyg och vibration, reducera effekterna av vibrationerna under den tid verktygen används.

EN 16350: 2014- Elektrostatiska egenskaper

I en miljö explosiv atmosfär är det viktigt att använda handskar som är antistatiska/avledande. Syftet är att undvika skillnad i elektrisk laddning mellan användare och miljö. Antistatiska handskar testas i enlighet med EN 1149-2. Kravet är att mätningsresultatet ska vara lägre än maximalt accepterade kravet på 1,0x108Ω

EN 60903:2003- Utrustning för arbete under spänning

I standarden ingår krav och testmetoder till att mäta elektrisk och mekanisk prestanda.